Det är dags igen. Den där veckan kickade igång mina minnen som den brukar göra. Det har varit mycket kämpande med minnen och allt de orsakat. Jag såg honom igen och framstegen är visserligen små men de känns. Jag kunde gå därifrån och även om det kickade igång panikreaktioner så blev det inte värre än så. Minnet börjar redan bli lite suddigt efter händelsen men just det minnet får gärna försvinna in i dimmorna.